- mål 1: Redogöra för teknikens historia, särart och arbetssätt och relatera detta till barnens vardagsföreställningar.
- mål 2: Problematisera lärandemiljöer som stödjer barns lärprocesser inom naturvetenskap och teknik samt diskutera dessa utifrån individuella, interpersonella och institutionella perspektiv.
Ginner & Mattsson (2009) (red). skriver att tekniken har funnits mycket länge, då människan i alla tider konstruerat och kommit på bättre och mera framgångsrika lösningar. Ett stort kunskapsområde för människan är just tekniken och är en del av vår mänsklighet. Tekniken är "människogjord" och kan delas upp i 2 delar som dels handlar om konsekvenser som blir för människan och samhället och den drivkraft den innebär. Teknikens framsteg grundar sig i 2 faktorer, människans språk och tekniska förmåga.
Vi på förskolan ska som det står i läroplanen, ge barnen möjlighet att utforska hur enkel teknik fungerar och stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. Detta bidrar till att de får en kunskap som är bra att bära med sig ut i livet då de kan bidra till samhället med sin kunskap i både privat och yrkesliv.
Förskolan är placerad med kort promenadavstånd till både sjö och skog som vi besöker under hela året och där vi använder dess resurser inom natur och teknik. Barnen stimuleras av personalen/pedagogerna genom att de lyssnar på vad som intresserar dem, medverkar aktivt i deras dag för att hjälpa dem att utveckla situationer som uppstår i t.ex. leken. Vi gör barnen medvetna på varför just den spaden fungerar bäst att ösa vatten med eller vid påklädning, orsaken till varför just de kläderna passar bäst i dag. Vi erbjuder och tillåter en miljö där de har tillgång till mycket olika material, som kan vara både "riktigt och skräp" och som inte behöver/ska vara färdiga konstruktioner utan som kan bidra till att de själva får tänka, utforska och producera. Det vore önskvärt om det fanns mer material lättillgängligt att utforska och reflektera med som t.ex. magneter, förstoringsglas, väga-mäta mm som vi i arbetslaget tänker försöka hitta fler möjligheter till.
Jag fascineras av hur fort barn tar till sig nnya erfarenheter. "Våra" 3-4 åringar som drar med fingrarna över de mobiltelefoner de har i leken då de registrerat att det är så mobiler/i-phone fungerar. Jag tycker inte barnen visar respekt eller rädsla över vad som kan hända, de trycker och provar sig fram på t.ex. datorn och får mycket kunskap på det viset. Jag ser också att de snabbt "snappar" upp den information vi ger dem för att sedan själva prova. Jag kan se att de visar intresse och vill veta. Jag ser skillnad på "förr och nu" barn tillåts nu att använda det som tidigare hörde till vuxna oavsett om det gäller tekniska apparater, verktyg, material mm.Det är viktigt att vi är medvetna om att teknik och naturvetenskap finns överallt runtomkring oss och att det inte bara innebär maskiner och apparater utan att det är så otroligt mycket mer som t.ex. kläder, mat, vår kropp mm.
Vi kan på förskolan uppmärksamma barnen på saker de ser som att de alltid funnits, att de inte gjort det och hur gjorde man då? när inte tejpen fanns? hur färgsattes teckningar innan färgpennor och tusch?, hur torkades kläder innan torkskåp? varför måste glassen förvaras i fryssen? tidigare fick vi vänta på kort vi tagit i flera veckor, jämfört med nu då vi fotar och skriver ut i samma stund... Att upplysa 0m att någon/några personer kommit på dessa geniala uppfinningar och lösningar som så många människor får nytta av. Kanske kan VI komma på någon uppfinning?!
Barnen tar på olika sätt hjälp av de 3 olika dimensionerna i sin utveckling. Individuellt använder barnen t.ex. då vi ger dem tid att själva få tänka och "klura" att vi inte snabbt kommer till hjälp utan att de får återkomma till problemet vid flera tillfällen. Interpersonella används då de tillsammans med pedagog eller andra barn delar med sig erfarenheter, tankar och ideer, personalens kunskap och engagemang är också oerhört viktigt, Här kan jag se nyttan av då barnen träffar flera yrkeskategorier än oss under sin dag, vår kokerska och vaktmästare t.ex. som delger och låter barnen vara med i deras arbetsuppgifter. Den institutionella dimensionen påverkar barnen genom t.ex. miljön ute-inne, material, ledning, barngruppens storlek och sammansättning, ekonomi.
Jag avslutar med några ord ur teknik i skolan av Ginner & Mattssonn (2009) (red). Vår vardag /vårt liv består av flera olika delar som t.ex. äta, förflytta sig, sköta sin hygien, ha en bostad mm och detta sker med hjälp av flera olika tekniker som vi oftast inte ägnar en tanke. Summan av det hela blir "Att hjäälpa till att göra samhället begripligt för eleverna är en av skolans grunläggande uppgifter" citat s. 134. Där vi i förskolan är med och lägger en viktig grund! /Liselott
Hej Lotta!
SvaraRaderaVad mycket du har fått på syn på i din verksamhet både ute och inne.Visst är det härligt att se, upptäcka och sätta ord på all natur och teknik vi har omkring oss med barnen hela dagarna.Det du skriver om att barnen snabbt fattar och inte är rädda för att pröva utan trycker och provar sig fram till önskat resultat stämmer verkligen. Önskar att jag själv hade lite mer av den viljan och inte vore så rädd för att det kan gå sönder.
Nu spanar vi vidare med våra natur-teknik glasögon på.
Marie
Jag håller helt med Marie angående att dina teknikupptäckter. Du har också ställt flera utmärkta frågor, jag tänker här på frågorna hur gjorde man när det inte fanns tejp, färgpennor och tuschpennor osv. Här finns det mycket att utforska och upptäcka och få barnen att fundera omkring.
SvaraRadera