Den 17 februari 2011 var vi på en handledning med Anna-Stina Ahlrik. Vi diskuterade vårt valda fenomen, magnetism. Vi ville själva ta reda på vad vi behöver veta om magnetism och vad som är relevant för våra barn på förskolan.Anna-Stina visade material som med fördel kan presenteras för barnen.Vi fick prova hur magneternas olika ändar attraherar varandra och att lika ändar repellerar, stöter bort varandra. En magnet har två olika poler, nord är oftast röd och syd är vit. Vi utgår från de fyra elementen,Energi, Liv, Materia och Teknik och försöker förstå vårt fenomen utifrån där. Energi:Vi diskuterade magnetism elektromagnetism, och olika magnetfält. Vi pratade om generatorer och hur en dynamo fungerar. Väldigt många apparater fungerar med magneters hjälp.Liv: Jorden är en stor magnet och har magnetfält. Det är strömningar i jordens inre. Vad påverkar jordens magnetfält.Materia: Järn, nickel och kobolt är magnetiska material. Svarmalm, magnetit är ett slags magnetisk järnmalm. Magnetit är en permanentmagnet, den behåller magnetismen om den inte utsätts för slag eller kraftig värme. Det finns även konstgjorda magneter som används i högtalare och för att hålla fast föremål på magnettavlor tex.Teknik:Magneter förekommer i många tekniska föremål som vi tidigare nämnt. Tack vare magnetism kan vi idag bla återvinna skrot, hitta försvunna föremål och lyfta saker många gånger tyngre än vi själva.
vi diskuterade frågor till nästa handledartillfälle då vi skulle träffa biologen stefan Andersson.Följande frågor skickade vi till honom innan vårt möte: Hur kan flyttfåglarna orientera/navigera?Var finns svartmalmen?Hur påverkar de naturliga magnetfälten oss människor?
Torsdag 24/2 2011Vi träffade biologen Stefan Andersson och diskuterade magnetism.Vi pratade om hur fåglarna navigerar och Stefan förklarade att fåglar har en liten del magnetism i hjärnan. Fåglar som regelbundet flyttar är som regel bättre på att navigera utifrån jordens magnetfält. Men då fåglarna oftast flyger under dagen så navigerar de i första hand efter landmärken, som tex kustremsor och fjällkedjor. Flera djurarter, levande organismer påverkas och använder sig av jordens magnetfält. Hajar har elektromagnetiska receptorer. De känner lätt av förändringar i elektromagnetfältet.Hela vårt nervsystem sänder ut små elektriska signaler.Stefan berättade även att det finns gränsvärlden i arbetslivet för hur mycket elektromagnetisk strålning människan får utsättas för. Stefan konstaterade att det finns mindre biologianknytning till magnetism och att vi troligtvis får fler svar inom fysiken.
Kristina Femrin
Monika Olsson
Ann-Sofie Andersson
Lisa Hjort
Charlotte Svärdh
Åsa Bergström
Lise-Lotte Johansson
Marie Karlsson

Vårt fenomen

Vi har valt fenomenet magnetism. Då vi alla har sett att barnen visar intresse för magneter i olika sammanhang.Tex:när de bygger med tågbana och ska koppla ihop vagnarna och även kylskåpsmagneter. Barnens egna funderingar om varför vagnarna inte alltid kan kopplas ihop gör att vi undrar hur vi kan hjälpa dem att utveckla/få en förståelse för detta.

Seminarie 3

Seminarie 10/2 Fleer, M. (2009)/ Uderstanding the dialectical relations between everyday concepts and scientific concept within play-based programs.

Artikeln inleds med teoretiska perspektiv. Vad är styrkan i det teoretiska perspektiv som Fleer har valt? Finns det andra möjliga teoretiska perspektiv som Fleer skulle kunna använda sig av i sin studie? Hon kunde gjort fler jämförelser mellan de olika teoretikerna och tidigare i sitt teoretiska perspektiv. Hon avslutar sitt teoretiska perspektiv konstruktionistiskt och det hade hon kunnat använda sig av mer och tidigare.

Är det viktigt och varför är det viktigt att förstå relationen mellan vardagsförståelse och vetenskapliga begrepp? Utmana barnen till en ökad förståelse. Med en ökad förförståelse så blir inte ämnena så stora när eleven träffar på dem i skolan. I studien visar Fleer att ju mer föräldrarna och förskolan är engagerade i att ge barnet en vardagsförståelse underlättar det för barnets utveckling kring de vetenskapliga begreppen. Viktigt med pedagogisk dokumentation kring det naturvetenskapliga ämnet. Vi hamnade i en diskussion kring Nelson artikel om barns minnen utifrån upplevelser där bilder ses som ett stöd i barns utveckling och lärande som skapar minnen.

Vad kan ni lära er av Fleers studie utifrån de examinationsuppgifter som finns i kursen? Vi pedagoger måste förlägga de naturvetenskapliga begreppen i sitt rätta sammanhang. Integrera det i en kontext där vuxna hjälper barnen att se sambanden. Det ska finnas mycket olika material och i den pedagogiska miljön är det vår skyldighet på förskolan att tillrättalägga den där barnet ska kunna koppla ihop de vetenskapliga begreppen med en vardagsförståelse.

Hur kan vi förstå resultatet? Utifrån det didaktiska perspektivet följer man en naturvetenskaplig röd tråd genom hela skolsystemet. Lärarens roll är viktig då vi bygger broar mellan det vetenskapliga och vardagsförståelsen utifrån våra styrdokument

På vilket sätt skulle man kunna utveckla förskolans verksamhet, börja er diskussion utifrån de resultat som presenteras i studien? Vi utmanar de vardagliga begreppen, men vi ska bli mer medvetna om det vetenskapliga. Mer tankar kring hur vi gör våra inköp till förskolorna. Utmana barnen med mer experiment där vi tillsammans lyfter det vetenskapliga.

Lite utforskande i ett väntrum

Jag måste berätta vad som hände idag. Jag satt i väntrummet till barnmedicin . Där kröp det runt en liten kille som var 11 månader. Han utforskade hela rummet och återvände gång på gång till leksakerna och utforskade dem på olika sätt. Tills han upptäckte rutschkanan! Det var en äldre flicka utan strumpor som klättrade upp och ner på den och den lilla killen satt och studerade henne länge. Sedan kröp han fram och tog tag i kanterna och reste sig upp och försökte gå uppför kanan, men han åkte bara tillbaka. När han försökt ett par gånger backade han tillbaka och satte sig en bit bort. Han tittade på den äldre tjejen med uppmaning i blicken: ”Visa hur du gör! Du kan ju!” Tjejen började igen att  gå uppför och åka ner. Den lilla killen satt länge och tittade på, så hon hann nog upp och ner 5-6 gånger innan han kröp fram igen. Åter igen försökte han dra sig upp, men ännu en gång halkade han tillbaka. Då satte han sig och drog av sig en strumpa. Om det var avsiktligt eller han var irriterad, det gick inte att tyda. När han försökte igen upptäckte han att han fick fäste med barfotafoten, men när han tog ett steg med strumpfoten halkade han ner på snedden. Han försökte igen, men det fungerade inte! Då drar han av sig den andra strumpan också och försöker, och han KOMMER upp. Minen på honom när han vänder sig om uppe på rutschkanan är obetalbar. Han varså lycklig! Han visade sin glädje med hela kroppen och skrattade högt när han åkte ner på magen! När han kom ner var han snabbt uppe för att dra sig uppför rutschkanan. Han åkte hela tiden tills det blev vår tur!

Det var härligt att se honom och jag saknade kameran för att kunna dokumentera detta. Det var också en fascinerande upptäckt hos mig själv var mina tankar gick. För ett par veckor sedan skulle jag nog fokuserat på hur han utmanade sig själv, hur han studerade den äldre flickan för att kunna använda sig av hennes kunskap i sitt eget lärande, den proximala utvecklingszonen, och sociokulturell teori . Eller sett honom som en mysig kille med mycket energi!

Nu hamnade tankarna i stället hur pojkens armar rörde sig när han försökte dra sig upp, hur han använde sin kraft,vilken typ av energi som fanns i de olika situationerna, hur friktionen påverkades av strumporna, hur han upptäckte fästet utan strumporna, hur han använde sig av den äldre flickans kunskap att utmana sig själv i sitt utforskande, hur han observerade och  experimenterade, för att sedan reflektera, observera och försöka igen på ett annat sätt. Det var fantastiskt att se hur han prövade att ta av en strumpa och försöka, att sedan reflektera över att den andra strumpan ska av också var helt otroligt! Barn är fantastiska och det är så inspirerande att kunna upptäcka deras utforskande, kreativitet, lärande och fantastiska vilja att upptäcka världen och med fokus på naturvetenskap!! Det var bara synd att det var i väntrummet på Kss och inte på förskolan det hände så jag kunde dokumenterat hans lärande, men det var en rolig stund och det var inte bara Elvin som var nöjd och stolt, det fanns en mycket stolt mamma med också!!

Lite inspiration

Om ni vill göra en paus i studerandet finns det en rolig länk som går att använda som lite inspiration. Klicka på en lucka och upptäck ett experiment, 24 stycken olika! http://www2.lth.se/kemijulkalender/2009/. Lycka till!! Åsa

Seminarie 1 och 2

Seminariet 1 16/12-2010

Närvarande: Ann-Sofie Andersson Åsa Bergström, Kristina Fehmrin, Lisa Hjort, Liselott Johansson, Marie Karlsson, Monika Olsson & Charlotte Svärdh

Studien: Vad händer med lärandets objekt? Av SusanneThulin

I vår diskussion enades vi om att de reflekterande samtalen med barnen är viktiga, här kan vi få mycket grund att arbeta vidare med och vi får även en uppfattning om vad de kan och vill veta mera om, deras tankar, funderingar och värderingar. Att vi lyssnar och är” i samtalet”.

Vi poängterade också hur viktigt det är att vi medvetandegör barnen på att de lär sig och att de också har mycket kunskap de kan ge de andra barnen och även oss. Att alla är viktiga då vi ska lära oss. Återigen kom det upp hur viktigt vårt förhållningssätt till barnen är, att vi visar att deras existens och person är bra. Vår roll som intresserad och nyfiken pedagog/lärare spelar stor betydelse då detta smittar av sig till barnen. Material och den miljö som barnen erbjuds har också en stor roll.

Lekens roll då barnen ska lära är viktig, i leken sker otroligt mycket men att vi genom att finnas bredvid kan tillföra lite extra som gör att den utvecklas, en balansgång var, när och hur mycket, vår profession får avgöra.

Vi använder en hel del antropomorfistiskt arbetssätt ute på våra förskolor och anser att detta är fördelaktigt då vi kan se att barnen lättare tar till sig vad vi förmedlar och att de visar en större förståelse om de kan sätta det i relation till sig själva och egen erfarenhet. Men även här krävs en medvetenhet vad som är lagom eller för mycket.

Arbetet ute på förskolorna med naturvetenskap och teknik vara eller icke vara och omfattning kan tidigare ha berott på osäkerhet vad det är som ska läras, väckas  och personalens kunnande och intresse. Den ”nya” reviderade läroplanen bidrar till att det har förtydligas vad som ska förekomma.

Seminariet 2 13/1- 2011

Närvarande: Ann-Sofie Andersson Åsa Bergström, Kristina Fehmrin,  Liselott Johansson, Marie Karlsson, Monika Olsson & Charlotte Svärdh

Litteraturseminarie: Hellde’n, G mfl. (2010) Vägar till natur-vetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Stockholm: Liber

Vi utgick ifrån våra frågeställningar och undrade: hur mycket skall barnen kunna? Hur mycket skall vi kunna? Ett kapitel i boken tog upp :veta mycket om lite eller lite om mycket?  Det är lätt att vi förknippar ämnet Naturvetenskap med skola, det är viktigt att vi tar ner det på ”våra” barns nivå..

Tanken väcks av hur viktiga vi i förskolan är!

är vi medvetna om att vi ger barnen grunden för deras fortsatta lärande, kunskaper som de har nytta av långt fram i skolan? Är vårt arbete så torftigt, eller skuldbeläggs vi för att skolan ”går bet” när det nu visar sig i forskningsrapporter att barnens kunskaper är svaga?

Vi diskuterar om att det kommer in naturvetenskap under hela dagen i olika aktiviteter. Vid matbordet, på toaletten, i hallen vid påklädning, i leken, utevistelse mm. Det är viktigt att vi fångar ögonblicken då barn har lättare för att lära då det sker i ett /rätt  sammanhang. Det är lättare att gå nerför backen än uppför, varför? Varför sandar vi den isiga gången framför förskolan? Att vi för en dialog med barnen, det jag som vuxen ser naturligt är inte klart och givet för barnen.

Återigen kom det upp att det är viktigt att synliggöra för både barn, oss själva och samhället vad vi gör och hur vår verksamhet fungerar. Dokumentationer vi gör på förskolan har en viktig roll där vi tillsammans med barnen kan minnas, prata utifrån och utveckla våra upplevelser, upptäckter och reflektioner.

Vi kom in på vad är skillnaden på naturvetenskap och naturkunskap? Naturkunskap är ämnet, naturvetenskap är baserat på litteratur och forskning blev vår slutsats.