Seminarie 1 och 2

Seminariet 1 16/12-2010

Närvarande: Ann-Sofie Andersson Åsa Bergström, Kristina Fehmrin, Lisa Hjort, Liselott Johansson, Marie Karlsson, Monika Olsson & Charlotte Svärdh

Studien: Vad händer med lärandets objekt? Av SusanneThulin

I vår diskussion enades vi om att de reflekterande samtalen med barnen är viktiga, här kan vi få mycket grund att arbeta vidare med och vi får även en uppfattning om vad de kan och vill veta mera om, deras tankar, funderingar och värderingar. Att vi lyssnar och är” i samtalet”.

Vi poängterade också hur viktigt det är att vi medvetandegör barnen på att de lär sig och att de också har mycket kunskap de kan ge de andra barnen och även oss. Att alla är viktiga då vi ska lära oss. Återigen kom det upp hur viktigt vårt förhållningssätt till barnen är, att vi visar att deras existens och person är bra. Vår roll som intresserad och nyfiken pedagog/lärare spelar stor betydelse då detta smittar av sig till barnen. Material och den miljö som barnen erbjuds har också en stor roll.

Lekens roll då barnen ska lära är viktig, i leken sker otroligt mycket men att vi genom att finnas bredvid kan tillföra lite extra som gör att den utvecklas, en balansgång var, när och hur mycket, vår profession får avgöra.

Vi använder en hel del antropomorfistiskt arbetssätt ute på våra förskolor och anser att detta är fördelaktigt då vi kan se att barnen lättare tar till sig vad vi förmedlar och att de visar en större förståelse om de kan sätta det i relation till sig själva och egen erfarenhet. Men även här krävs en medvetenhet vad som är lagom eller för mycket.

Arbetet ute på förskolorna med naturvetenskap och teknik vara eller icke vara och omfattning kan tidigare ha berott på osäkerhet vad det är som ska läras, väckas  och personalens kunnande och intresse. Den ”nya” reviderade läroplanen bidrar till att det har förtydligas vad som ska förekomma.

Seminariet 2 13/1- 2011

Närvarande: Ann-Sofie Andersson Åsa Bergström, Kristina Fehmrin,  Liselott Johansson, Marie Karlsson, Monika Olsson & Charlotte Svärdh

Litteraturseminarie: Hellde’n, G mfl. (2010) Vägar till natur-vetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Stockholm: Liber

Vi utgick ifrån våra frågeställningar och undrade: hur mycket skall barnen kunna? Hur mycket skall vi kunna? Ett kapitel i boken tog upp :veta mycket om lite eller lite om mycket?  Det är lätt att vi förknippar ämnet Naturvetenskap med skola, det är viktigt att vi tar ner det på ”våra” barns nivå..

Tanken väcks av hur viktiga vi i förskolan är!

är vi medvetna om att vi ger barnen grunden för deras fortsatta lärande, kunskaper som de har nytta av långt fram i skolan? Är vårt arbete så torftigt, eller skuldbeläggs vi för att skolan ”går bet” när det nu visar sig i forskningsrapporter att barnens kunskaper är svaga?

Vi diskuterar om att det kommer in naturvetenskap under hela dagen i olika aktiviteter. Vid matbordet, på toaletten, i hallen vid påklädning, i leken, utevistelse mm. Det är viktigt att vi fångar ögonblicken då barn har lättare för att lära då det sker i ett /rätt  sammanhang. Det är lättare att gå nerför backen än uppför, varför? Varför sandar vi den isiga gången framför förskolan? Att vi för en dialog med barnen, det jag som vuxen ser naturligt är inte klart och givet för barnen.

Återigen kom det upp att det är viktigt att synliggöra för både barn, oss själva och samhället vad vi gör och hur vår verksamhet fungerar. Dokumentationer vi gör på förskolan har en viktig roll där vi tillsammans med barnen kan minnas, prata utifrån och utveckla våra upplevelser, upptäckter och reflektioner.

Vi kom in på vad är skillnaden på naturvetenskap och naturkunskap? Naturkunskap är ämnet, naturvetenskap är baserat på litteratur och forskning blev vår slutsats.