Inför exkursion.

Västgötabergen och dess ingående bergarter.

I Västergötland har vi 15 platåberg som består av sedimentära bergarter som under tidsperioderna från kambrium, ordovicium och silur avlagrats under sammanlagt 130 miljoner år.



Urberg.
För 1700-1670 miljoner år sedan bildades urberget kring Falbygden, Kinnekulle och Billingen och det består av tonalit och granit. För 1600-1560 miljoner år sedan bildades urberget kring Halle och Hunneberg och det består av gnejsig granit och tonalit. Vid denna tid låg Västergötland i havsbandet och i havet bestod livet av enkla encelliga organismer.
Sandsten.
I äldre kambrium för 530 miljoner år sedan hade berggrunden pga. flera istider eroderats till en nästan plan yta och täckts av ett grunt hav. Det avsätts sedimentlager av sand där den grövre sanden tillhör den äldsta och den finare sanden den yngre. Med tiden fossiliseras sandlagren till sandsten. Grävspår av trilobiter och maskar som levt på havsbottnen förekommer i sandstenen.
Alunskiffer.
Under mellersta kambrium och äldre ordovicium för 515-485 miljoner år sedan steg havet och sandavlagringarna avlöstes av lersedimentation. Idag har dessa omvandlats till alunskiffer där vi kan se mycket av fossil bevarade. Alunskiffer består av skifferolja och uran.
Kalksten.
Under mellersta kambrium och äldre ordovicium 513-471 miljoner år sedan när havet blivit djupare bildades kalkstenen. Här finns nu rikligt av bl.a. skalfragment av olika organismer och mikroskopiska kalkspatskorn från mikroorganismer. Falbygdens jordar består av mycket kalk vilket ger magra jordar som är mindre bra för odling men mer lämplig för betesmark.
Lerskiffer.
När vattnen var djupa under yngre kambrium och äldre silur för 500-430 miljoner år sedan omvandlas lerslam till lerskiffer. Varaslätten består av eroderad lerskiffer vilket ger bördig jord.
Diabas.
Under yngre perm för 300-270 miljoner år sedan inleddes en geologiskt aktiv period då samtliga kontinenter kolliderade och superkontinenten Pangea bildades. På många ställen sprack berggrunde och magma pressades upp. Magman svalnade till hård diabas och skyddar därmed de underliggande bergarter från erosion.


Geologiska tidsperioder. (Geologiska tidsskalan.)

Den geologiska tidsskalan är den tid från det att jorden bildades fram till idag. Den är indelad i fyra tidrymder, eoner. Hades är den äldsta och därefter följer Arkeikum, Proterozoikum och Fanerozoikum som är tidrymden för de första makroskopisk synliga livsformerna. Jordens historia kunde geologer tidigt med hjälp av olika geologiska kännetecken som bl.a. strukturer, fossil och bergarter dela in i de olika perioderna. Skapandet av den geologiska skalan gjordes med hjälp av relativa dateringsmetoder som bestämde den inbördes ordningen. Man kunde dessutom specificera exakt ålder när man upptäckte radioaktiviteten.


Referens:
http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stg%C3%B6tabergen
http://www.tellus.geo.su.se/geologi_i_skolan/Pages/tidsskalan1.htm