Inför exkursion
Jordprofil Podsolsprofil & brunjord
Vilken jordmån som blir/är på ett visst ställe beror på väder, terräng, jordmån, växtlighet och tid.
Vilken typ av jord det är avgör förutsättningarna för om det blir jord- eller skogsbruk. Skog och skogsbruk har bäst förutsättningar i podsoler och jordbruk/odling ger bäst resultat i brunjord då den är mera bördig än podsol. För alla som sysslar med jordbruk/agrikultur, har jordmånsbegreppet stor betydelse.Då vi tittar på och beskriver jorden i höjdled gör vi en sk. Jordprofil. Oftast består marken uppifrån och ner av:

• Ytlager, ett lager av organiskt material med synliga växtdelar
• Urlakningsskikt, av det organiska materialet är jorden mörk till färgen
• Urlakningsskikt, jord med blek färg som beror på kvartshalten i jorden I vår klimatzon är det ofta järn som fälls ut, därifrån uttrycket rostjord
• Anrikningsskikt
• Opåverkat skikt
• Underliggande bergsskikt

Brunjord: på slätterna i Södra & mellan Sverige och även i dalsänkor finns brunjord. Högt PH-värde, varmt klimat, och finkornig jord innebär att brunjord bildas. I brunjord bryts förna snabbt ner till mull då den innehåller mycket av daggmaskar och bakterier sk. Saprofyter. Stora ytor som tidigare varit lövskog har avverkats på många platser och är nu åker/jordbruksmark.

Podsolen: täcker ca 50 % av Sveriges landyta och är därmed Sveriges vanligaste jordmån. Denna jord förknippas ofta med barrskog men ibland även med annan växtlighet. Podsoler tillkommer i relativt grova morän och sandjordar genom en process, kallad podsolering. Dessa jordar är ofta naturligt sura, därmed trivs inte daggmaskar och är här ovanliga.
På Kinnekulle finns en jordmånstyp, Rendzina, som består av delar av kalksten och organiskt material (humus).
Referenser:
http://grupp9a.skolbloggen.se/2011/04/19/jordprofil-podsolprofil-och-brunjord/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Brunjord
http://sv.wikipedia.org/wiki/Podsol
http://friatlasgis.sna.se/sna/webb.atlas?book=X&page=X_14_1.html
Senast hämtade 24 april 2011.

Skog: Produktion och miljöhänsyn
Det finns flera olika ”skador” som orsakar förluster både på kvalité och produktion i våra skogar varje år. Skogsstyrelsen har på sitt ansvar att ”ha koll” på skadesituationer i skogen. Dessa skadesituationer innefattar snabba skadelägen som naturkatastrofer t.ex. storm, nederbörd och annat som t.ex. röta, svampar och insekter. De verkar också för gemensamma budskap i rådgivning och information.
Skogsstyrelsen har också en utgångspunkt där de med hänsyn till miljön använder och bevarar skogens egna resurser. Det innebär att använda metoder vid produktion och avverkning som ger god och ökad avkastning med ett bra ”miljötänk”. De uttrycker det så här: ”att bruka utan att förbruka”.
Referenser:
http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Skog-och-miljo/Skadeovervakning/
senast hämtad 24 april 2011

Vanliga träd
Gran: Pica abies Hör till vårt vanligaste träd. Granen hade slagit sig till ro(t) över nästan hela landet redan då vi började vår tidsräkning. Rötterna är ytliga och den blåser därmed lätt omkull, är marken blöt är den extra känslig. Mycket vatten och näringsrik, kalkpåverkad jord vill den ha. I Värmland står den längsta granen 47 m. lång. 587 år var den äldsta granen den fann man i Västerbotten. Granen är mogen och skördas vid 75-80 år i Sydsverige.

Tall: Pinus silvestris Den kommer som god 2:a efter granen och kom till vårt land då inlandsisen fortfarande täckte Sverige. Tallen är till skillnad mot gran stormhärdigt p.g.a. sina pålrötter eller huvudrötter som är kraftiga och riktade snett nedåt.

Björk: Betula Vårtbjörk och glasbjörk är de 2 sorter som finns i Sverige (fjällbjörk är en variant av glasbjörk). Glasbjörk och Aspen bestod våra första skogar av så tidigt som när landisen låg kvar. Björken finns i hela landet och är frosthärdigt. Den både kräver och släpper igenom ljus till övriga träd och växter så de kan leva i björkens skugga. Björken växer gärna där man har avverkat skog eller på platser där det uppstått skogsbrand, är därför ett s.k. pionjärträd. Björken avverkas i skogsbruk vid en ålder av 60-80 år. I södra Sverige blir björken ca.100år, men i fjälltrakterna kan den bli över 200år.

Ek: Quercus Det, mäktigaste av den alla i den svenska skogen, 10m i omkrets, ca. 30m hög och 1500 år! Men skördas 120-150 år gammal. Tålig för stormar med pålrot och kraftiga grenar utåt sidorna. Kan växa i mullrik, djup lerjord men även på bergiga marker.

Bok: Fagus silvatica Dominerade tidigare Sydsverige men människans åtgärder har trängt bort den. Vi kan se bokskogar i Skåne, östra Halland och västra Blekinge.

Aspen: Populus tremula Aspen är det äldsta trädet tillsammans med björken i vår flora. Den växer i hela landet. Vill ha mycket ljus och är tålig i låga temperaturer. I Västergötland uppmätte den högsta aspen 32,5m. Avverkas vid 50-70 års ålder. Drabbas ofta av röta. Bladen på aspen sitter på långa platta skaft och darrar i svaga vindpustar därmed uttrycket ”darra som ett asplöv”.

Lönn: Acer platanoides Uppskattas i parker då den i fritt läge utvecklar en vid och lövrik krona. I Västergötland och Östergötland har uppmätts och växer de 2 grövsta lönnarna 5,15m i omkrets. Blommorna slår ut före bladen och är gulgröna.

Referenser:
http://www.skogsstyrelsen.se/Upptack-skogen/Upplev-skogen/Om-skogen/Tradslag/Lonn/
Hämtad 24 april 2011