Hej igen, här kommer referenslistan som jag missade i mitt inlägg:
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Gode'e, C. (2010). Barn och naturvetenskap-upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.
Hellde'n, G., Jonsson, G,. Karlefors, I. och Vikström, A. (2010). Vägar till naturvetenskapens värld-ämneskunskaper i didaktisk belysning. Stockholm: Liber.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö-98. Reviderad 2010. Stockholm: Fritzes.
/Liselott
torsdag 7 april 2011
Genomförande och diskussion i undervisningsmomentet magnetism
Mitt genomförande och diskussion i undervisningsmomentet av magnetism.
Vår grupps gemensamma planering har skrivits tidigare.
De mål utifrån Lpfö-98 (rev.2010)vi bestämt att utgå ifrån i vår planering är, Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld och utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.
Vid tre tillfällen har 4-5 st. barn i åldrarna 4-5 år gjort olika aktiviteter runt magneter för att upptäcka, uppleva och diskutera magnetens egenskaper och fenomenet magnetism.
Vid första tillfället läste jag sagan ”Tummen och Dockis hittar en spikfångare” därefter ställde jag några frågor runt magneter för att se vilken förförståelse barnen hade. Frågorna var: Vad tror ni att en magnet är? Och vad tror ni kan fastna på en magnet? Frågorna jag använde mig av var öppna som innebär att många svar är rätt. Genom att använda vad tror ni? blir inte frågan centrerad på ren kunskap utan visar att jag är intresserad av barnens egna funderingar och tankar runt frågan.
Vid andra tillfället använde jag den ena frågan till en Concept cartons. I en consept cartons får barnen diskutera och lyssna till varandras förklaringar och synpunkter med egna ord kring naturvetenskap, Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Gode’e (2010). Frågan jag använde var: vad tror ni kan fastna på en magnet? Jag hade plockat fram de saker som barnen angett. Här kunde vi prova barnens hypoteser med olika magneter praktiskt och konkret och som blev till påståenden om de attraherade (fastnade) eller repellerade (fastnade inte). Därefter plockade jag fram ytterligare material att undersöka och barnen gav sig i kast med vad som fanns med överraskande stor entusiasm, lekfullhet och stor koncentration. Barnen uttryckte sig bl.a. på följande vis: jag är inte magnetisk, jag är av skinn (fastnade inte på armen) dom gillar inte varandra!(magneterna repellerar) den är stark! (drog till sig flera saker) Det funkar! (då sakerna fastnade/attraherade).
Jag visade att det går att göra en spik magnetisk och att gem attraherade varandra då de fäste i en stavmagnet, (gem fastnar i varandra i en lång rad ifrån stavmagneten). Detta fängslade ett av barnen som tyst, koncentrerat och metodiskt gned stavmagneten mot spiken olika antal gånger och jämförde styrka och hur många gem som gick att attrahera/gång. Barnet uttryckte sig: magneten delar med sig magnet till gemen.
Då ett av barnen slog på sin magnet gavs tillfälle att berätta att det förstör magnetens kraft. Jag berättade att magneten innehåller miljoner småmagneter som kallas domäner då vi tappar magneten eller slår på dem kommer dessa i oordning och magneten tappar sin styrka. Detta visade jag genom att använda tuschpennor som en metafor. Tuschpennorna i en röra föreställde domäner i oordning, magneten förlorar sin kraft, pennor i ordning magneten återfått sin magnetiska förmåga. Av barnens reaktion tolkade jag denna demonstration som tydlig för barnen och att de fick en liten förståelse för hur det fungerade. Hellde’n, Johnsson, Karlefors & Vikström(2010) menar att min uppgift som lärare är att redogöra för och tydliggöra saker som är svåra för barnen att förstå på ett för dem mera lättförståligt sätt, detta kan göras med hjälp av metaforer, där jag använder ett mera symboliskt sätt som förtydligar det som är abstrakt för barnen.
Tredje och sista tillfället gick vi på magnetjakt. Barnen fick var sin magnet och gick för att hitta saker som attraherades av magneten. Barnen var entusiastiska och ropade till varandra då de upptäckt saker de ville visa kompisarna. Barnens kommentar då vi avslutade aktiviteten var: det är bara järn som är magnetiskt, inte tyg eller plast!
Utifrån planeringen erbjuds barnen att på flera sätt bekanta sig med fenomenet magnetism. Momenten som gjordes innehöll tillåtande och inspirerande miljöer och material tillsammans med lärare som benämner nya och rätta begrepp i rätt sammanhang, och de mål vi planerat utifrån kan jag se att barnen, utforskat och samtalat om magnetens egenskaper. De har sett samband och upptäckt skillnader med material och magneter, och de har använt och fått till sig nya begrepp. Detta har skett med stor nyfikenhet och med både förmåga och lust att leka.
/ Liselott
Genomförande av undervisningsmomentet magnetism
Planering:
I mitt undervisningmoment om magnetism har jag utgått från den planering som vi gemensamt i gruppen gjort och som finns redogjort för här på bloggen.
Genomförande:
Jag började med att läsa sagan "Tummen och Dockis hittar en spikfångare" av Inger och Lasse Sandberg för två stycken 3,5 åringar. Efter sagan tog jag fram varsin stavmagnet till barnen som de fick undersöka var för sig och tillsammans. Jag frågade om de visste vad det var för något och jag fick svaren:
- En sån som kan fånga spik som inte Tummen kunde få bort, kanske.
Jag berättade att det var en magnet som de höll i sina händer och då visade barnen tydligt att det kände de igen från sagan. Barnen fortsatte med glädje och iver att utforska bara magneterna utan något annat material. Plötsligt hände det att ett av barnen gjorde en upptäckt.
- Titta, titta dem kan sitta ihop men bara röd och vit ihop, inte röd- röd.
Genom att barnen gjorde denna upptäckt själva passade det bra att plocka in briotågen så jag bad jag dem gå och hämta tågen. Barnen prövade nu med att sätta fast vagnarna med varandra och även vad som hände när de försökte med stavmagneterna. Här var nu ett bra och konkret tillfälle att ge dem begreppen attrahera och repellera i deras utforskande.
Därefter gick vi på magnetjakt på förskolan för att se vad som attraherades (fastnar på) av magneterna. Här följer några av barnens upptäckter under magnetjakten:
- Papper fastnar inte det vet jag.
- Fastnar gemet? Nej det är inget järn.
- Yes, det finns järn i saxen fast inte så mycket järn den ramlar av.
- Vi sätter dem på elementet. Titta dem fastnar.
- Hela kylskåpet kan sitta fast på magneten. Vad mycket järn.
- Vi måste gå ut i köket och pröva med en smörgås, men det gick ju inte tror jag. Efter att barnen varit på sin jakt efter det som fastnar (attraheras) på magneterna bad jag dem samla ihop de saker som de prövat på och lägga på ett bord. Barnen gick runt och hämtade sakerna men när dem skulle hämta kylskåpet blev det problem, det var för tung och stort för att lyfta till bordet. En flicka kommer med idén att
- Vi måste flytta alla sakerna till kylskåpet istället , vilket de gjorde.
Nu bad jag barnen att sortera alla sakerna i två högar, en hög med de saker som attraheras av magneten och en hög med det som repellerar. Barnen prövad alla saker igen för att se om de verkligen lagt dem i rätt högar. Jag frågade sen barnen om de visste varför sakerna i den ena högen attraherades av magneten?
- Det är järn.
- Konstigt tycker jag för kylskåpet är vitt men saxen är silver.
Jag frågade vad han menade med att det är konstigt?
- Järn och järn. Hur kan det se ut undrar jag?
Detta blir en intressant fråga att utforska vidare kring tillsammans med barnen vid ett annat tillfälle. Magnetism utforskandet har bara börjat och jag ser med spänning fram mot vad det kan bli.
Skickar med ett bra citat ur boken Lyssnandets pedagogik " Att inte i förväg veta, utan istället undra, " vad kan det bli" är en spännande och stark drivkraft"
Ett vardagstillfälle några dagar senare vid frukost:
Ett av barnen som var med på magnetjakten upptäckte att skeden fastnade på hennes tunga när hon åt fil.
- Titta! Min tunga är en magnet. Skeden attackerar.
Reflektion:
Elfström, m.fl. (2010) skriver om att det är aktiviteten, verbet "göra" som är i fokus när man undervisar i naturvetenskap. Barnen ska utforska och undersöka, sortera, samla, pröva och benämna. Det är väl det jag kan se att barnen nu har fått tillfälle att göra genom detta undervisningsmoment. Barnen visade stor nyfikenhet och entusiasm att utforska och undersöka ett nytt fenomen som magnetism. De ställde frågor till sig själv och varandra och prövade sen för att se om deras hypoteser stämde. De sorterade upp material i olka högar för att göra jämförelsen vad fastnar, vad fastnar inte. Barnen fick nya begrepp på ett konkret sätt. Att sen ordet attrahera blev attackera tycker inte jag spelade så stor roll för det visade ändå på att hon hade fått en ny erfarenhet som hon tagit till sig.
Referens
Åberg, A &; Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik. Stockholm: Liber.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L., och Wehner-Godée, C. (2010). Barn och naturvetenskap- upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.
Marie
I mitt undervisningmoment om magnetism har jag utgått från den planering som vi gemensamt i gruppen gjort och som finns redogjort för här på bloggen.
Genomförande:
Jag började med att läsa sagan "Tummen och Dockis hittar en spikfångare" av Inger och Lasse Sandberg för två stycken 3,5 åringar. Efter sagan tog jag fram varsin stavmagnet till barnen som de fick undersöka var för sig och tillsammans. Jag frågade om de visste vad det var för något och jag fick svaren:
- En sån som kan fånga spik som inte Tummen kunde få bort, kanske.
Jag berättade att det var en magnet som de höll i sina händer och då visade barnen tydligt att det kände de igen från sagan. Barnen fortsatte med glädje och iver att utforska bara magneterna utan något annat material. Plötsligt hände det att ett av barnen gjorde en upptäckt.
- Titta, titta dem kan sitta ihop men bara röd och vit ihop, inte röd- röd.
Genom att barnen gjorde denna upptäckt själva passade det bra att plocka in briotågen så jag bad jag dem gå och hämta tågen. Barnen prövade nu med att sätta fast vagnarna med varandra och även vad som hände när de försökte med stavmagneterna. Här var nu ett bra och konkret tillfälle att ge dem begreppen attrahera och repellera i deras utforskande.
Därefter gick vi på magnetjakt på förskolan för att se vad som attraherades (fastnar på) av magneterna. Här följer några av barnens upptäckter under magnetjakten:
- Papper fastnar inte det vet jag.
- Fastnar gemet? Nej det är inget järn.
- Yes, det finns järn i saxen fast inte så mycket järn den ramlar av.
- Vi sätter dem på elementet. Titta dem fastnar.
- Hela kylskåpet kan sitta fast på magneten. Vad mycket järn.
- Vi måste gå ut i köket och pröva med en smörgås, men det gick ju inte tror jag. Efter att barnen varit på sin jakt efter det som fastnar (attraheras) på magneterna bad jag dem samla ihop de saker som de prövat på och lägga på ett bord. Barnen gick runt och hämtade sakerna men när dem skulle hämta kylskåpet blev det problem, det var för tung och stort för att lyfta till bordet. En flicka kommer med idén att
- Vi måste flytta alla sakerna till kylskåpet istället , vilket de gjorde.
Nu bad jag barnen att sortera alla sakerna i två högar, en hög med de saker som attraheras av magneten och en hög med det som repellerar. Barnen prövad alla saker igen för att se om de verkligen lagt dem i rätt högar. Jag frågade sen barnen om de visste varför sakerna i den ena högen attraherades av magneten?
- Det är järn.
- Konstigt tycker jag för kylskåpet är vitt men saxen är silver.
Jag frågade vad han menade med att det är konstigt?
- Järn och järn. Hur kan det se ut undrar jag?
Detta blir en intressant fråga att utforska vidare kring tillsammans med barnen vid ett annat tillfälle. Magnetism utforskandet har bara börjat och jag ser med spänning fram mot vad det kan bli.
Skickar med ett bra citat ur boken Lyssnandets pedagogik " Att inte i förväg veta, utan istället undra, " vad kan det bli" är en spännande och stark drivkraft"
Ett vardagstillfälle några dagar senare vid frukost:
Ett av barnen som var med på magnetjakten upptäckte att skeden fastnade på hennes tunga när hon åt fil.
- Titta! Min tunga är en magnet. Skeden attackerar.
Reflektion:
Elfström, m.fl. (2010) skriver om att det är aktiviteten, verbet "göra" som är i fokus när man undervisar i naturvetenskap. Barnen ska utforska och undersöka, sortera, samla, pröva och benämna. Det är väl det jag kan se att barnen nu har fått tillfälle att göra genom detta undervisningsmoment. Barnen visade stor nyfikenhet och entusiasm att utforska och undersöka ett nytt fenomen som magnetism. De ställde frågor till sig själv och varandra och prövade sen för att se om deras hypoteser stämde. De sorterade upp material i olka högar för att göra jämförelsen vad fastnar, vad fastnar inte. Barnen fick nya begrepp på ett konkret sätt. Att sen ordet attrahera blev attackera tycker inte jag spelade så stor roll för det visade ändå på att hon hade fått en ny erfarenhet som hon tagit till sig.
Referens
Åberg, A &; Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik. Stockholm: Liber.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L., och Wehner-Godée, C. (2010). Barn och naturvetenskap- upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.
Marie
onsdag 6 april 2011
Hur kan jorden vara magnetisk?
http://illvet.se/fraga-oss/hur-kan-jorden-vara-magnetisk (Källa och bild)
Jordens inre består av varma, flytande metaller som stiger upp, kyls av och sjunker ned. Processen alstrar ström, som sedan skapar magnetism.
Jordens magnetfält liknar på många sätt magnetfältet från en vanlig stavmagnet, men de båda fälten är uppbyggda på varsitt sätt. I en stavmagnet är det atomära, enkelriktade magneter, som tillsammans skapar magnetfältet. Värmer man upp metallstaven, blir det oordning i de små magneterna, och staven förlorar då sin magnetism. Detta inträffar vid en temperatur av omkring 80 grader, även kallad Curiepunkten.
Jordens inre har en temperatur på flera tusen grader, och det är därför klart att magnetismen inte kan vara uppbyggd på samma sätt som i en stavmagnet. Jordens magnetism har i stället sitt ursprung i elektriska strömmar i planetens innersta del, som består av en fast inre kärna av järn och nickel och en yttre kärna av flytande metaller.
Vi vet inte varifrån jorden har fått sitt ursprungliga magnetfält. Kanske härrör det från solen, kanske från de ämnen som vår planet ursprungligen byggdes av. Däremot vet vi hur det magnetiska fältet har kunnat upprätthållas under miljarder år.
Hyab magneter AB skriver på sin hemsida följande:
Människan har känt till, utforskat och utnyttjat magnetism i årtusenden. Ändå har vi fortfarande problem att förklara vad det egentligen är. Det är något magiskt över hela fenomenet. Visst kan man förundras över hur rörliga bilder kan förmedlas till TV-mottagare över hela världen, men det är ändå en teknik som människan har skapat.
Magnetism är även för vetenskapen något givet, snarare än skapat. Det är överhuvudtaget svårt att reducera magnetism, d.v.s. förklara det i mer grundläggande termer. Det återspeglas i vetenskaplig terminologi. Synligt ljus består av elektromagnetiska vågor. Samma typ av vågor, med andra frekvenser, kan värma vår mat i mikrovågsugnar, ge oss sommarens solbruna hy eller just förmedla ljud och bild till våra TV-mottagare. Elektromagnetisk kraft räknas också allmänt tillsammans med bl.a. gravitationskraften som en av fyra grundläggande naturkrafter. I vissa vetenskapliga och filosofiska åskådningar kan det till och med medföra att magnetism, åtminstone språkligt, figurerar i förklaringar till livet självt. Man kan tycka vad men vill om det, men det ger ändå en indikation på hur svårförklarligt och "magiskt" magnetism är.
torsdag 31 mars 2011
Hej på er!
På vår förskola har barnen önskat att vi ska starta en affär, så nu är vi i full gång. Kursen naturvetenskap och teknik har öppnat våra ögon hur stort detta skulle kunna bli. Det är inte bara att komma och handla, oj vad mycket teknik och naturvetenskap det går att få in i detta tema! Med mat, andra varor, transport, varornas placering i affären och varför måste mjölken stå kallt mm. På vårt besök i vår affär tittade vi vad som fanns att köpa, var sakerna var placerade, vi tittade på lagret och varuintaget, kassan, kvittot mm, ett kul och uppskattat besök. Innan besöket trodde ett av barnen att varorna gjordes i affären, vid besöket hade vi tur och fick se hur varubilen kom och lastade av sin last. Då kom nästa fråga: hur kommer grejerna in i lastbilen? I nuläget är det lite svårt att veta var detta slutar, men min känsla är att det blir annorlunda med de nya tankar som kommit med kursen./ Liselott
På vår förskola har barnen önskat att vi ska starta en affär, så nu är vi i full gång. Kursen naturvetenskap och teknik har öppnat våra ögon hur stort detta skulle kunna bli. Det är inte bara att komma och handla, oj vad mycket teknik och naturvetenskap det går att få in i detta tema! Med mat, andra varor, transport, varornas placering i affären och varför måste mjölken stå kallt mm. På vårt besök i vår affär tittade vi vad som fanns att köpa, var sakerna var placerade, vi tittade på lagret och varuintaget, kassan, kvittot mm, ett kul och uppskattat besök. Innan besöket trodde ett av barnen att varorna gjordes i affären, vid besöket hade vi tur och fick se hur varubilen kom och lastade av sin last. Då kom nästa fråga: hur kommer grejerna in i lastbilen? I nuläget är det lite svårt att veta var detta slutar, men min känsla är att det blir annorlunda med de nya tankar som kommit med kursen./ Liselott
Etiska perspektiv i NO-undervisning
När vi skulle sammanställa våran diskussion om de etiska perspektiven så insåg vi att vi har de etiska och moraliska aspekterna med oss i all vår verksamhet. Vi gör alltid medvetna etiska val och som Susanne Klaar sa under sin föreläsning idag om Dewey: All undervisning måste vara moralisk och etisk. Det är därför naturligt för oss att ha med dessa funderingar även i våra naturvetenskapliga sammanhang och situationer i förskolan. Vi diskuterar ständigt liv med barnen. Såväl djur som växter har en livscykel och vi vill lära barnen respekten vi behöver ha mot allt levande i naturen.Etiska dilemman uppstår emellanåt då vi pedagoger inte alltid har en samsyn om etiken och moralen. Det är viktigt att vi vågar diskutera och lyfta de frågorna så att vi alla kan ha likvärdiga normer eller en gemensam etisk plattform att stå på. Det är viktigt att lyfta för föräldrarna hur vi diskuterar på förskolan om etik och moral och just i naturvetenskapen är vi verkligen beroende av de etiska värdena och vår egen moral,vad vi gör, hur vi gör, varför vi gör och sätta det i etiska perspektiv. Föräldrar får ofta fylla ett formulär i att de godkänner att deras barn får vara med på kort i dokumentation på förskolan. Men vi får aldrig glömma att fråga och informera föräldrarna vad vi har tänkt att använda kort och dokumentation till och i vilket syfte. Vi diskuterade även vår egen blogg i kursen. Etiska dilemman uppstår då vi får kommentarer från vår handledare och alla kan läsa dem. Vill vi det? Vi funderade på vår egen roll när vi skriver om olika händelser där förskolans barn ingår i aktiviteterna. Vi hade personligen aldrig valt att använda en blogg som ett verktyg att kommunicera om våra uppgifter i. Det är viktigt att hålla den etiska diskussionen levande och samtidigt kritiskt granska och värdera våra handlingar.Vi vill även lyfta allas olikheter och se mångfalden i de naturvetenskapliga sammanhangen och där har vi möjligheter att skapa etiska förhållningsätt hos såväl barn som vuxna.
Närvarande:
Åsa Bergström
Liselott Johansson
Marie Karlsson
Närvarande:
Åsa Bergström
Liselott Johansson
Marie Karlsson
torsdag 24 mars 2011
Planering av undervisningsmomentet i ämnet magnetism
Vi utgår från de didaktiska frågorna till vår gemensamma planering. Barnen har visat intresse för magnetism och därför valde vi att utmana barnen vidare inom detta ämne.
VAD gör vi:Vi vill utveckla deras tankar kring ett naturvetenskapligt område.
HUR:Vi utgår från sagan;Tummen och Dockis hittar en spikfångare, av Inger och Lasse Sandberg. Därefter har vi en magnetjakt tillsammans med barnen där barnen undersöker vad som är magnetiskt och vi använder uttrycken reppellera och attrahera.
VEM: Vi anpassar aktiviteten till de olika åldrarna som finns på våra olika förskolor. Genomförandet skiljer sig därför åt på respektive förskola.
VARFÖR vi gör detta? Barnen visade intresse för magneterna på tågen när de byggde ihop tågbanan i förskolan. Hur utmanar/stimulerar vi barnen vidare?
Vi utgår från Förskolans läroplan lpfö-98(rev 2010).
Förskolan ska sträva efter att varje barn:
utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.
tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.
utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.
VAD gör vi:Vi vill utveckla deras tankar kring ett naturvetenskapligt område.
HUR:Vi utgår från sagan;Tummen och Dockis hittar en spikfångare, av Inger och Lasse Sandberg. Därefter har vi en magnetjakt tillsammans med barnen där barnen undersöker vad som är magnetiskt och vi använder uttrycken reppellera och attrahera.
VEM: Vi anpassar aktiviteten till de olika åldrarna som finns på våra olika förskolor. Genomförandet skiljer sig därför åt på respektive förskola.
VARFÖR vi gör detta? Barnen visade intresse för magneterna på tågen när de byggde ihop tågbanan i förskolan. Hur utmanar/stimulerar vi barnen vidare?
Vi utgår från Förskolans läroplan lpfö-98(rev 2010).
Förskolan ska sträva efter att varje barn:
utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.
tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.
utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)